"Skräddaren"  

Lars Johansson var född ca 1653 i S Borgeby. Han var son till Gertud Sonesdotter från Askersby och Johan Björnsson i S Borgeby. Lars övertog omkring 1680 arv i Askersby efter sin mor och flyttade från S Borgeby till trängseln i norra Askersby Skräddarns⁸.

Då Lars första maka Kerstin Toresdotter dog, gifte han om sig med Katarina Ernestdotter-Höffner. Hon var dotter till löjtnant Emest Höffner och Maria
Rackow samt änka efter korpral Anders Olofsson i Fryksände.

Förutom bonde var Lars Johansson skräddare till yrket och kallades i
husförhörs- och mantalslängderna för "Lars Skräddare". Hans maka Katarina behöll troligen någon sorts kontakt med yrkesmilitärer och kanske Lars skräddaryrke gjorde att han sydde uniformer och kläder även till en del
militärer. Kanhända var det därför och troligen enda gången, som något barn
från Askersby fått så "förnäma" faddrar som Lars och Katarinas dotter. Hon döptes till Maria den 26 oktober 1690.1 födelseboken står antecknat: "Faddrar
war ädel och wälborne leutnanten Peter Gyllenspetz, wyed och wällärde Her Johan Holdalius och ähreborne munsterskrifwaren Gystaf Aldrin, den ähreborna moderen Sara Iser och Marit i Mårbacken".

Dopet skulle enligt kyrkolagen ske "åtminstone inom det åttonde dygnet efter barnets födelse" och vid försummelse i detta hänseende ådömdes kyrkoplikt. Så gott som alltid döptes barnet i kyrkan. Föräldrarna var vanligtvis inte med under själva dopakten, som skedde så snart att modem inte hunnit bli kyrktagen. På något sätt ansågs det inte heller riktigt passande att fadern var närvarande. Föräldrarna företräddes istället av faddrarna.

Från hösttinget 1699 noteras "Lars Johansson i Askersby bötfälls för olaga intaga i samskogen. Hans grannar Gudmund Jonsson, Per Halvardsson och Sven Olofsson botar för att de huggit ner hans staket". Hur var den tidens grannsämja mellan gamla och inflyttade bybor?

Genom eldsvåda den 16 oktober 1705 förlorade Lars Johansson-Skräddare sin bostad Skräddarns⁸. Enligt utdrag från vårtinget 1706: "På Lars Johanssons i Askersby begäran wiste Nämbden sampt Cronones Ländsman i sanning betyga att honom /Gudh bättre/ d. 16 Octob. sistledne om natten en stoor olycka händt af en oförmodelig häftig wådelld som gått genom muren i wäggen mädan folket suwe, och således sedan i aska för honom lagdt l stoor stuga, 2 kamrar, l kiöök,
l kiällare, och kiällarestuga, sampt ett wedskiul der intill, så att honom derigenom skiedt en skada alldraringast wärderat af Nämbdenen Swen Jönsson i Ulfsby och Nilss Olofsson i Åhs, sampt flärdingsman Jöns i Askeru till 150 dr Smt; som här för mehra styrko och troomåhl attesteras under härads signete." Förmodligen var nu grannsämjan god ty Lars och familjen bodde kvar i en ny bostad i Norra Askersby och bedrev sambruk med grannarna där. 

I mitten av 1700-talet omfördelades marken i Askersby och Lars Skräddares son Ernest Larsson med familj flyttade till den i södra Askersby belägna "ängen" Västänga¹⁹. Där bedrevs sambruk med dem, som flyttat från trängseln i norra Askersby.