"Krös-Per" 

Per Persson i Krösänga³, född 1858, hade inget fast arbete, utan lejdes som "dagsverkare" bl a på Angersby, då hans arbetskraft behövdes. Om någon bonde ej hade användning för honom, måste han försöka få någon inkomst till familjens uppehälle med diverse arbeten. Kanhända en sådan var att plocka bär och sälja. Kanske han därav fick tillnamnet "Krös-Per" och bostaden "Krösänga" (kröser = lingon).

"Änkornas ekonomiska mellanhavanden" 

Hösttinget 1705: 

"Änkan Margareta Brun i Ulfsby åläggs att betala 2 rdr 23 öre smt till änkan Marit Halvardsdotter [Där Opp⁹] i Askersby resterande på en tunna malt, som Margareta köpt av Marits sal. man. Margareta påstår, att ytterligare något betalats genom soldaten Per Asker."

Troligen var det på grund av livets nödtorft med minimala försörjningsmöjligheter och brist på pengar som de bägge kvinnorna inte klarade skuldfrågan utan hamnade inför häradsrätten.

(Malt = säd, vanligen korn, som lagts i vatten för att svälla och sedan fått gro samt därefter torkas i kölnan. Malt användes vid framställning av öl.)

"Hästköp med Karl XILs nödmynt" 

Enligt Hösttinget 1719:  

Olof Larsson i Högberg har vid sistlidna fastingstid [=marknadstid] sålt en häst till Sven Knutsson i Askersby [Där Opp⁹] för 8 dal 4 öre smt och då erhållit 6 dal i mynttecken [=nödmynt]. När det blivit känt att dessa skulle komma att avlysas, har Sven sänt resten 2 dal 4 öre ävenledes i mynttecken till Olof, som dock återsänt hela köpeskillingen i mynttecken och återtagit hästen utan Svens vetskap. Olof bötfälls för att han egenmäktigt återtagit hästen. De 6 dal mynttecken han först uppburit borde han ha accepterat och skall därför nu betala Sven 6 dal smt i gångbart mynt, men de 2 mynttecken och 4 öre smt som betalats efteråt, bör denne själv behålla."

På grund av att statskassan tömts genom Karl XII:s krig utfärdades under åren 1715-19 s. k. nödmynt av koppar som kallades Karl XII:s nödmynt. Mellan åren 1719 och 1724 inlöste staten nödmynten mot silvermynt.