Storskiftet
1781
Från skiftesprotokollet kan därför noteras att "en del
jordägare som bo varandra för nära föreställdes att
göra utflyttningar med sina bostäder till vinnande av bättre
bekvämlighet å ömse sidor, hvar till de ej kunde sig bekväma
......"
I öst utgjordes hemmanets gräns av bäcken
Emtan och i väst av Wåhlbäcken, som senare fått namnet
Persbybäcken. I norr och söder fanns inga naturliga gränslinjer
men gränsen mot Angersby tycks vara fastställd och godkänd ända
sedan 1645 års karta eller av "urminnes hävd". Var gränsen
i söder skulle gå, var däremot mera känsligt då det
där gällde nyodlingar. Den har många gånger varit tvisteämne
angivet inför Tingsrätten av såväl Svenserud som Askersby.
I protokollet står antecknat "Vad ängen som ligger söder
om gården beträffar anmälte intressenterne att de för denna
gången lämna henne odelt, troende sig kunna ernå någon
bättre upplysning angående råskillnaden emot nästgränsande
hemman än den de nu hava och bruka efter, varför den ej heller till
sin godhet i jordmånen blev översedd. Därnäst uttogos av
skifte så många vägar som jordägarna funno och aktade
nödvändigt". Skogen skiftades ej men delades i en norra och en
södra del.
På 1781 års karta syns att från
den nya bygatan, som går tvärs över åkrarna i nord- sydlig
riktning, finns avtagsvägar mot Persby och de nya
bostadsområdena uppe vid berget. Nuvarande väg, som går
från norr till söder utefter
Askersbybergets västra kant och skiljer skogen från åkermarken,
byggdes inte förrän under 1800-talet. Vid skiftet 1781 fick
de elva jordägarna vardera 8-12 jordlotter bestående av smala
och utsträckta tegar, som låg i öst- västlig längdriktning.
Enligt solskiftesprincipen var ordningsföljden inbördes mellan ägarna densamma i alla fyra skiftena.
Genom 1781 års storskifte förvandlades
det tidigare tegskiftet så att något sambruk senare inte behövdes.