Öster Leråsen

Stället kallades även Skacksjöåsen och väster Åsan kallades då Leråsen. Här bodde på den tid jag började minnas Fritiof Höjer. Ute på källarkammaren där bodde August Olsson. Han var bror till bonden på Väster Leråsen, Ludvig Olsson. Men August var ju långt ifrån lika arbetsam och intelligent som Ludvig. Uppriktigt sagt, så fattades det nog en hel del. Han fick öknamnet Totten, för han talade ofta om att han var lika bra jägare som ”han Totten” där nere i Skåne. Det var greve von Tott, som han syftade på. Men han sade o och inte å, som namnet egentligen ska uttalas.
Min farbror Sigurd och August kom ofta ihop sig, för Sigurd retade gärna upp August. Han var ju ett tacksamt objekt, för han blev ursinnig. En dag kom Sigurd åkande med släde österifrån förbi Boställena. Ute vid vägen där stod pojkarna Vist och Vistman tillsammans med August.
” Jaså, boställpôjkera ä ut å rör på säj, å Totten har ne mä er, ser ja”, ropade Sigurd när han åkte förbi.
” Ta rocken, pôjker, så ska ja ge den förbannade ôppsisnas odåga jämt va han förtjäner.” Så sade August och så sprang han ifatt släden och hoppade upp i den.
Sigurd märkte ingenting, förrän August högg honom bakifrån och delade ut några rejäla smockor.
Mörbultad och blåslagen i ansiktet fick Sigurd höra Augusts avskedshälsning: ”Nu kan du gå hemm å häls far din, att du ha fått en rekti ômgang uttå August Olsson på Leråsen.”

Göran Bengtsson

Folkbokföringen 1890