Lellåsen

Lellåsen var s k lillstuga till Storåsen, men var uppbyggd tidigare. Liksom Storåsen så var det avsöndrat från där Öst i Skacksjö. När baptistkapellet byggdes, så kom stugan på Lellåsen att ligga alldeles norr om kapellets utedass. Folkhumorn, ofta mindre snäll av sig, döpte stället till Nola Drethus.
När jag började minnas, så hade Simon på Storåsen sitt skomakeri ute i lillstugan. Jag fick ta cykeln och åka dit med skor för att få dem lagade. I rummet intill skomakarverkstaden bodde Simons svåger Holger Nilsson, åtminstone sommartid. Om vintern tror jag han bodde inne i det stora huset. Holger hade dåligt balanssinne. Jag minns hemma, när han hjälpte oss med hökörning, så föll han utan förvarning av hölasset. Det var hö lite högre än vingarna på vagnen och hästen stod still. Det var väldigt otrevligt all6tsammans, för Holger var nära att bryta nacken. Han fick ligga mellan sandsäckar tills det läkte ihop efter operationen, utförd av den skicklige dr Lindahl i Torsby. Men som jag förstod det, så blev han helt återställd efter olyckan. Hemma såg vi till att han aldrig utsattes för risken att falla ner någonstans i fortsättningen. Men han råkade illa ut på andra ställen. En höst skulle han iväg och hämta mjölk, troligen i Sönner-gårn i Skacksjö. Han skulle gå över Göbb-bäcken på en ganska smal bro. Det strömmande vattnet gjorde naturligtvis sitt till, så han kom i obalans. Enligt ett ögonvittne, som hörde till representanterna för skacksjöhumorn, så ”svajade han fram och tillbaka, värre än en gran i full storm”.

Göran Bengtsson

Folkbokföringen 1890