Där fram

Östra Ämterviks socken

Hemmanet:

Bogerud

Under gården:

 

Namn:

Där fram

Fler namn:

 

Byggår:

 

 

Ägare:

Kjell Forslund

Övrigt:

 

 

Där fram

Foto mangårdsbyggnaden Där fram med nuvarande ägare Kjell Forslund

Gården är med stor sannolikhet den äldsta i hemmanet. När den blir fast bebodd kan vi bara spekulera i men det bör långt innan Bogeruds hemman bildas 1614. Vi vet att en Sven omnämns med sin familj men han har ärvt gården och köpt ut sina två syskon.

F1. ???

Det vi vet är att denna ägare av gården har tre barn vara Sven d.ä. är den som tar över gården efter sin far och att han köper ut sina syskon, en syster och en broder som heter Jon. 

F2. Sven d.ä. äger gården fram till ca. 1645

Sven, tyvärr är efternamnet i dagsläget inte klarlagt. Han kallades den äldre, d.ä., född ca 1590 omnämnd 1618-1644 död ca 1650. Hustruns namn är okänt.
Kända barn: (oviss åldersföljd)
- Torbjörn Svensson född ca 1615 tar över 2/3-delar i Bogerud motsvarande ”Där fram" + "Där nol”, se F3
- N Svensdotter, gift med Björn Månsson, tar över 1/3-del i Bogerud motsvarande "Där ôpp"
- Lars Svensson som flyttar men verkar ha kvar ägaranspråk se På kul K1.
- Kerstin Svensdotter gifter sig med Anders Qlofsson (”Annersch dalkarl"), Se F5.
 ??? Gäller också dessa gamla uppgifter?
                      Kända barn:
                      - Per Svensson född ca. 1615
                      - Marit Svensdotter född ca. 1627
                      - Jon Svensson, utsedd till knekt 1635. En son finns omnämnd.

 

F3. Torbjörn Svensson 1645 - 1662

Torbjörn var född ca. 1615 och son till Sven ”den äldre” och står som jordägare 1645-1662.
Gift första gången ca. 1637 med N Jonsdotter från Sillegården i Västra Ämtervik.
Gift andra gången med Gertrud Olofsdotter från Nolbergsviken. Hon är i mantalslängden år 1663 till 1667. 
                      Kända barn (oviss ordningsföjd)
                      - Per Torbjörnsson född ca. 1639, tar över gården, se F4.
                      - Sven Torbjörnsson född ca 1647, tar över Där nol, se N1.
                      - Marit Torbjörnsdotter född ca 1640, gift med Nils Nilsson Gunnerud.
                      - Elof Torbjörnson född ca.1650, gift med NN från Sillegården, VÄ .
- Ingegerd (Ingjal ) Torbjörnsdotter född på 1690-talet i Gunnerud.

Torbjörn Svensson tillsammans med grannen Där ôpp, Björn Månsson köper 1658 ett skogsparti kallat Altjärn, (Vitteby utskog).

F4. Per Torbjörnsson 1663 - 1676

Per var född ca. 1638 och står som jordägare 1663-1676. Per är alltså son till Torbjörn Svensson. Han gifter sig med N Nilsdotter från Visteberg och tar, år 1676, över hennes föräldrahem och flyttar dit.
Per Torbjönssons och N Nilsdotters kända barn:
Ingeborg Persdotter född ca. 1668 död 1748, gift med Nils Larsson Där sör. Se S2
Jon Persson, tar 1692 tar över föräldrarnas gård i i Visteberg.

F5. Anders Olofsson 1679 - 1683

Anders kallades ”dalkarl” född ca 1648. Jordägare 1679-1683. Gift med Kerstin Svensdotter, jordägare 1706 – 1709.
                     Kända barn:
- Olof Andersson som finns med i mantalsländ 1706 – 1709, gifter sig med Karin Svenssdotter. Hon är dotter till Sven Torbjörnsson, Där nol. Se N1. Olof Anderssons morfar Sven är farfars far till Karin Svensdotter.
Anders oh Karins kända barn:
Barnet namn ej känt född 1709.

F6. Per Nilsson 1684 - 1710

Per var född ca. 1645, död 1735. Jordägare 1684 – 1710.
Gift ca. 1680 med Marit Larsdotter född c.a 1653 + 1726, hennes far var Lars Svensson i Grava, Västra Ämtervik. Marit är barnbarn till Sven d.ä.
                      Kända barn:
                      Nils Persson född ca. 1682 och tar över gården. Se F7
                      Sven Persson född ca. 1684
Det är alltså via Marits arvedel som övertagandet av gården sker. Per har arvejord i Svensby Västra Ämtervik men efter några år säljer han den.
                     

F7. Nils Persson (unge) 1710 -

Nils var född ca 1682 död 1738. Gift första gången 1710 med Marit Jonsdotter född ca. 1684 i Gunnerud och död 1714. Driver en tid i sambruk med Där nol.
                      Kända barn:
                      Jöns Nilsson född 1712 och död 1719.
Andra giftet ca. 1715 med Margareta Larsdotter född ca. 1690.
                      Kända barn:
                      Sven Nilsson (den äldre) född 1716, tar senare över gården, se F9.
                      Marit Nilsdotter född 1719
                      Katarina Nilsdotter född 1725
                      Lars Nilsson född den 1721, död 1726. 
                      Lars Nilsson född den 1730

F8. Jon Pålsson 1740 - 1744

Jon var född ca 1704 i Norra Ås. Uppgiven som dräng 1739 och gifter sig 1739 med Nils Perssons änka Margareta Larsdotter och tar över gården 1740. Jon drunknar 1761.
Inga kända barn

F9. Sven Nilsson (Den äldre) 1745 -

Sven kallades även Store Sven. Han är son till Nils Persson, se F7. Född 1716, död ca.. 1800 och gift 1739 med pigan Gertrud Olofsdotter från Svenserud född 1700 och död 177?.
Sven äger 1/12 mantal.
Kända barn:
Margareta Svensdotter född 1741, gift med Anders Olofsson Salander, se S5.
                      Olof Svensson född 1745, se F10.

F10. Olof Svensson 1773 – ca. 1804

Olof är son till Sven Nilsson d.ä.
Olof född 1745 och död 1809, gift ca 1770 med Kerstin Jonsdotter född 1745 och död 1811. Olof äger först 1:12 mantal senare 1:18 mantal då 1:36 mantal överförts till Där Sör.
                      Kända barn:
- Nils Olsson född 1772 + 1779
- Jon Olsson född 1776 + 1789
- Katarina Olsdotter född  1778 se F11, gifter sig med Måns Larsson
- Jöns Olsson född 1788,  gift med Kjerstin Larsdotter född 1782
Kända barn:
Kjerstin Jönsdotter född 1810
Catrina Jönsdotter f. 1813
Maria Jönsdotter född 1816
Ola Jönsson född 16/11 1818

F11. Måns Larsson 1803 - 1838

Måns är måg till Olof Svensson gift första gången med Katarina Olsdotter.
Måns Larsson född 1777 död 1841, gift med Katarina Olsdotter född 1778 död någon gång mellan 1810 och 1815. Se F10
Kända barn:
- Karin Månsdotter född 1804 gifte sig 1836 med drängen Petter Olsson från Mosserud som sedan kom att överta gården.  Se F12
- Lars Månsson född 1807 död 1809

Måns gifter sig andra gången  ca 1815 med Katarina Mattesdotter född 1787 och död 1847
                      Kända barn:
                      - Maria Månsdotter född 1816
                      - Olof Månsson född 1818
                      - Kajsa Månsdotter född 1820
                      - Katarina Månsdotter född 1822

Sammanfattning av Roland Kihlstadius noteringar, se Bogeruds ägarlängd.
Måns Larsson äger från början 40 öre skatt, 1/24 mantal. Detta efter att gården "på Kul” avskilts.
I mantalslängd från 1807 antecknas om Måns Larssons gård: 1 tobaksrökare, 5 fönsterglas ä 6 rst/st.
Omkr 1830 har en ny gårdsdel uppstått och bebyggts med stuga och uthus. Denna nya
gårdsdel kallades "på Löcka" - senare förstärkt med öknamnet "Etterkajlöcka".  
År 1821 åtar sig Måns och Katarina att ta hand om ”wåra Föräldrarna” Jöns Olsson och Elin Olofdotter och fått då ta hand om deras förmögenhet om sammanlagt 362 rundstycken 9 skilling 8 rundstycken Bco.
Som säkerhet ställer de sina 20 öre skatt med förbehåll:
”at denna egendom bruka i hela deras lifstid samt at den samma oss heller wåra barn åter tillfalla efter bägge wåra föräldrars död utan ränta, samt däremot utlovfwas at omnemde wåra föräldrar med Kläder och föda wäll frackta och försörja till deras död. Samt efter döden dem hederligen till grafwa befordra och om Gud skulle kalla före wåra föräldrar så skall de likawäll åtniuta samma rätt af wåra efterlefwande barn och arfwinger, så wida wi willja åtinuta föräldrarnas gifna löfte, försäkres i Wittnes närvaro som skidde i Bogerud den 28 de aprill
Måns Larsson (ej skrivkunnig)
Hustru: Catterina KMD Mattesdotter i Bogerud
Wittner: Måns Jonsson (Där nol) och Olof Larsson (På kul)
Karin Månsdotter som är dotter i första gifter klagar över att hon inte får ut de pengar hon skall ha och Måns Larsson lånar 540 riksdaler av drängen Bengt Olofsson mot 6% ränta. Bengt får en inteckning på motsvarande 16 öre skatt. Inteckningen bevittnad av Anders Nilsson och drängen Nils Andersson i Visterud.  
År 1838 säljer så Måns Larsson Där fram till svärsonen Petter Olsson som nu är gift med dottern Katarina Mattesdotter. Köpeskillingen 1.008 riksdaler. Petter och Katarina äger nu 21 öre skatt i Där fram.
De skänker också drygt 6 öre skatt till Petter och Katarina mot att det blir omhändertagna på gamla dar.
 ”på deras annalkande ålderdom sköta och wårda som lydiga barn tillhanda gå kläder och föda samt anständigt till graven beledsaga. Men dock at föräldrarna skall efter sin förmåga till husets nytt använda sitt arbete i framtiden och skall wåra föräldrar för sin räkning i huset innehafwa et får som af oss foras och till deras nytta anwändas. Och årligen få sätta 2 fiärdingar potatis och siörden der af till wåra föräldrars nytta anwändas och är detta sket å ömse sider i wänlig öferenskommelse i bäge på en gång närwarande tillkallade witnen.
Witnen, Lars Clementsson Södra ås och Måns Jonsson i Bogerud.
Drängen Bengt Olofsson som lånat ut 540 riksdaler har fortfarande inte fått ut några pengar utan vänder sig den 8 maj 1838 till ”Konungens höga befallningshafwande i Wermlands län” för att återfå sina pengar.  I Konungens höga befalningshawandes beslut stå: ”Meddelas Måns Larsson och Petter Olsson i Bogerud till förklarnings afgiwande och ansökningsåterställade ionom fjorton dagar efte delfåendet wid påföljd att målet ändock afgöres”

Skulden betalas efterhand med hjälp av släktingars hjälp. Gäldenären Bengt Olofsson avlider 1839 och Måns Larsson som varit upphovet till denna tragedi avlider när allt är avslutat, den 8 maj 1841.

F12. Petter Olsson 1838 - 1850

Petter Olsson född 1796 död 1850 var från Mosserud gifter sig 1836 med gårdens dotter Karin Månsdotter född 1804 död 1889.
Han får genom övertagandet av gården del i den skuld som finns på gården. Han försöker göra rätt för sig men de ekonomiska svårigheterna blev honom övermäktiga och han dränkte sig i Bogerudsälven. Platsen för den tragiska händelen kallas ”Petter Olshôl”.
År 1850 står han som innehavare av 40 öre skatt i hemmanet.
Efter Petter Olssons död och de stora skulder som finns i gården så verkar det ha varit svårt att reda upp ägandet. Det blir Måns Larssons första hustru, Katarina Olsdotters brorsbarn, Olof Jönsson som sannolikt tar över.

F13 Olof Jönsson 1850 – 1860

Olof Jönsson född 1818 är med stor sannolikhet barnbarn till Olof Svensson, se F10. (Olof Jönsson är son till Jons Olsson född 1788 som är son till Olof Svensson). Han gifter sig ca. 1849 med Kajsa Nilsdotter född 1832.
Deras kända barn:
Carolina född 1850
Nils Johan född 1854
Johanna född 1857
Katrina född 1860
Lars född 1863
Enligt husförhörslängd kommer Olof Jönsson från Bävik till Bogerud och Där fram 1847. Han står först som dräng och sedan som Eg d.v.s. egenhemsägare. Hustrun Kajsa Nilsdotter kommer till Bogerud 1849.
Det är oklart om han tar över hela gården eller inte och om det är ett övertagande som han i så fall inte klara ekonomiskt. Han flyttar senar till ett avstyckat markområde i södra delen av gården. Det blir torpet Lyckan om 12 öre skatt. Hans familj flyttar troligen dit i samband med att Magnus Jönsson tar över Där fram. Med till torpet följer också Petter Olssons änka Karin Månsdotter. Torpet kommer senare att kallas Etterkajlôcka. Se Etterkajlôcka.

F14. Magnus Jönsson 1860 - 1875

Magnus Jönsson född 17/11 år i 1817 Östra Ämtervik död 1902
gift ca. 1840 med Anna Petersdotter född 1816 död 1867
                      Kända barn:
                      - Jöns Magnusson född 1841 tar över ”d Fram”, se F15)
                      - Maria Magnusdtr född 1843
                      - Per Gustaf född 1849
                      - Anna född 1851
                      - Lars Magnus Boström född 1853
                      - Olof Alfred  född 1857
Det är möjligt att Magnus Jönsson går in som ägare tidigare än 1860 men enligt husförhörslängd flyttar han till Bogerud 1860 han äger då 40 öre skatt i Bogerud.
Magnus var en av de sista råseglande skutskepparna på Fryken.
Ett antagande har varit att Magnus skulle vara bror till Olof Jönsson ovan. Det har inte gått att styrka, i husförhörslängerna har inte Olof Jönsson någon bror som heter Magnus. Magnus har inte heller gått att hitta i födelseboken.

F15. Jöns Magnusson  1875 - 1911

Jöns var född 1841 och son till Magnus Jönsson och gift med Karin Jonsdotter född 1847.  Alla barn antog namnet Boström:
                      Martin född                        år 1875 och den som tar över gården
                      Hjalmar född                      år 1876
                      Vilhelm född                      år 1878
                      August född                       år 1880
                      Alfred född                        år 1883, byggmästare i Karlstad, gift, en son
                      Oskar född                         år 1885
                      Ernst född                          år 1889.

Det sägs att Jöns Magnusson hade 2 bröder och 2 systrar som bodde kvar på gården. De skall ha trakasserat Jöns hustru Karin så mycket att hon valde att lämna gården. Vid något tillfälle lär de ha roat sig med att hälla salt i kaffekokaren. 

Folkbokföring från 1890


Hushåll 14  
Där Fram (När Forslund)
Jöns Magnusson f. 1841, Hemmansegare
Karin Jansd:r f. 1847
Martin f. 1875
Hjalmar f. 1876
Gustaf Wilhelm f. 1878
Nils August f. 1880
Olof Alfred f. 1883
Oskar Eugen f. 1885
Ernst Ludvig f. 1889
Magnus Jönsson f. 1817, f.d. Jordbrukare

Enligt församlingsboken år 1900 bor här:
Jöns Magnusson med hustru Karin Jansdotter och deras 7 söner. Även Jöns far Magnus Jönsson bor här år 1900.

F16. Martin Boström 1911 - 1939

Martin var född 1875 och gifte sig med Anna Hedin från Skultuna i Västmanland. De övertog gården 1911 och fick 7 barn.
1939 omfattar gården totalt 47,3 ha varav åker 7,8 ha. Taxeringsvärde 8.400 kr.
Kända barn:
Johan Eugén född 1899
Hildur Wilhelmina född 1902 gift 1923
Ernst Gunnar född 1904
Vanda Erika född 1907
Mats Ture född 1912
Gunhild Elvira född 1916
Karl Artur född 1920

Lillstugan där Fram byggdes troligen 1926 av Martin Boström. Bl.a. bodde Henning och hans bror Gustav bodde här när under tiden som Där sör renoverades.

F17. Toren Boström 1939 - 1944

Martin och Annas son Tore Boström som var född 1912 och hans hustru Aina Karlsson övertog gården 1939 och sålde den 1944 till Arvid Forslund.

F18. Arvid Forslund  1944 - 1977

Arvid var född 1912 i Lallartorpet Övre Ullerud och gift med Sigrid Jansson från På Kul i Bogerud, född 1918. Redan 1945 helrenoverade de boningshuset och samma år köpte de gården Där Ôpp av Verner och Ruth Persson och 1975 byggde de ny och modern ladugård.
                      Barn:
                      Yngve född 1943 köper Visteruds fd. soldattorp av Sivert Wist född 1918.
                      Per-Åke född 1945
                      Kjell född den 1952
Manngårdsbyggnaden upptimrad 1849 och lillstuga från 1926. Stall byggt ca 1905 och 1937 byggs ladugård, loge och lador.
1939 finns här 1 häst, 3 kor, 2 kvigor, 1 svin och ca. 15 höns. 
Arvid var en duktig sångare och ofta anlitad vid bröllop och begravningar. Han ställde alltid upp även när det gällde arbete. En gång hängde regnet i luften och Oskar Nilsson hade torrt hö, det hade Arvid också men han kom i alla fall och de små hässjorna i Svensätter kom fort in för Arvid var stark. Arvid var även kommunalt engagerad bl. a. som ordförande i barnavårdsnämnden och socialnämnd. Han gjorde också mycket för bygden, han var b. a. initiativtagare till att den nya och fina tillfartsvägen till Bogerud blev byggd.


Källa Gods och gårdar 1944
Bogerud  1:4, Där Fram
Areal: Totalt 40 ha, därav 7,5 ha åker, 30 ha skog, 2,5 ha hagmark.
Taxeringsvärde 8.400 kr
Jordart: Lerjord o svartmylla på lerbotten.
Manbyggnad uppförd omkring 1850, lillstuga 1926.
Stall uppförd 1905, ladugård, loge o lador 1937.
1 häst, 3 kor, 2 ungdjur, 1 svin, ett 10-tal höns.
Gården till släkten 1944 genom köp av nuvarande ägare från Ture Boström, i vars släkt den varit i fyra generationer.
Ägare: Karl Arvid Forslund född 4/9 1912, son till Gustav Forslund och hans hustru Hilda född Berglind. Gift med Sigrid Helena Jansson född 23/6 år 1918
Barn: Yngve Lennart född 1943
Ägaren medlem av mejeri-, o skogsägarföreningen.


Källa Sveriges bebyggelse 1962
Bogerud 1:8, Där Fram, Östra Ämtervik
103 ha, 14 åker o 89 skog m.m
Taxeringsvärde 75.500 (31.500 o 44.000)
Släktgård från 1848, förvärvad 1944.
Mangårdsbyggnad i trä 1848, 3 rum, 1 kök, 1 hall, moderniserad 1946.
El, vatten, avlopp, centralvärme, varmmatten, Wc, badrum.
Stall o ladugård i trä för 2 hästar o 7 nötkreatur.
1 traktor.
Ägare Karl Arvid o Ingrid Forslund
Barn: Yngve, Åke, Kjäll

Göran berättar
”Arvid Forslund var full av liv och åtbördet, med ett ansikte som en levande humoristisk bok. En sån där person som man saknar oändligt mycket. Alltid fylld av liv och positivitet. Humoristiskt uppiggande prat, men även djupsinta funderingar. Han pratade en gång om att den eller den var räknad som religiös: Jag anser att den som är ärlig och står för vad han säger och gör sitt arbete efterbästa förmåga är den som är mest religiös. Att sitta i kyrkan eller bönhuset med en för tillfället passande andäktig uppsyn, ger jag inte mycket för religösheten hos.
Arvids uttrycksfullhet inspirerade Göran Bengtsson och Kent Syvertsson till en fototävling om bästa foto på Arvid Forslund. Görans vinnande fotoserie visar Arvid en kylig morgon med kall traktor och varmt kaffe.
Arvid var helnykterist och mycket aktiv kommunpolitiker och satt som ordförande i sociala centralnämnden. Han berättade att han hade en hammare eller lagom stor skiftnyckel gömd under ytterkläderna. Det var inte alltid riskfritt att besöka skumma ställen på sina uppdrag.

Arvid och Sigrids son Yngve Forslund var ungefär jämngammal med Göran vilket han är tacksam för. Yngve hade pondus och var stor och stadig och inte minst beskyddande. Det var inte lönt för någon att vara dum mot några i skolan.
I samband med ett åskoväder på 1950-talet slog blixten ner Där fram men man lyckades släcka det själva med brandspruta.
Någon stans i slutet av 50-talet eller början av 60-talet byggde man till ett rum i stugan. Till sin hjälp hade Arvid, Sven på Lerbrôtan och Birger Lindgren. Birger var drabbad av boxningsfebern och vid frukosten visade han hur nattens match mellan Ingemar Johansson och Floyd Pettersson hade utvecklats: ”Fan i hellvet, Floyd gjorde en högersving män Ingemar gle unna och så klämde Ingemar te mä en vänsterkrok .. …., Birger var så i farten att han slog grötskeden ur handen på Sven, Dää ä fäll in mäj du ska slö häller tyckte Sven.”
När Arvid en vinter körde ut virke ur skogen mellan Brårudsätter och Bogerud så fick han med i lasset ett svart prästrock, kaftan. Det visade sig att kyrkoherde Rydinge som hade hållit gudstjänst i Brårudssäters skolahus på sommaren hade blivit så varm under sin vandring från Dammen till Brårudsätter att han hängt av sig kappan och sedan inte lyckats hitta den på återvägen. Arvid kunde nu återbärda plagget, visserligen något tilltufsat skick.

Martin Boström hade en bror, August född 1880, som påstod sig ha uppfunnit en turbin som skulle behöva väldigt lite vatten för driften av den men hade inte ekonomiska möjligheter att konstruera en sådan. August specialuttryck var nästan. Utryck som näästan det bäst jag läst och näästan det värst jag hört.

 

F19. Kjell Forslund 1977 -

Sonen Kjell övertog gården 1977 och även han hade kor i många år. På senare år hade han ungtjurar men nu finns inga djur på gården och Kjell ägnar sig mest åt skogsbruket.