I Fryksdals härad hölls under 1600-talet årligen
tvenne ordinarie ting, vintertinget (vt) någon gång under
förra halvåret och hösttinget (ht) under det senare.
Tidpunkten kunde förskjutas in mot midsommartid, så att man i stället
talade om sommarting. I detta arbete har dock benämningarna vinter- resp.
höstting
bibehållits.
Tingsprotokollen förvaras i Göteborgs landsarkiv, som förutom
ett enstaka protokoll från år 1610 har nästan obruten serie
från och med år 1629. Följande protokoll saknas: 1630 vt,
1633 vt, 1636 ht, 1639 vt och 1647 vt. Dessutom saknas protokoll för hela år
1650, 1658 vt, 1659 vt, 1660 vt och 1661 ht, men att döma av bl. a. uppbudsanteckningarna
har dessa sistnämnda ting ej avhållits eller i varje fall inga särskilda
protokoll förts.
Hovrätten erhöll kopior av protokollen för kontroll av underrättens
verksamhet och har dessa "renoverade " protokoll bevarade för
perioden 1602-1605
och därefter i följd från år 1621, dock med luckor 1630-1631,
1632 vt, 1633 vt, hela 1635, 1639 och 1644, 1647 vt samt även här
1650 etc. som i originalen.
Dessa renovationer har för jämförelse genomgåtts till
mitten av 1660-talet och därvid har noterats vad som skiljer sig från
protokollen i landsarkivet.
Ytterligare har bevarats ett par protokoll från åren 1600 och
1607, vilka förvaras i Kammararkivet. De har dock ej kommit med i detta
arbete. Avsikten med sammandraget har varit att det skall tjäna som
register till domböckerna. Därför har alla däri förekommande ärenden
redovisats, således även de s. k. småprotokollen (lagfarts-,
förmyndarskaps-, testaments- och inteckningsärenden) samt enstaka
förekommande protokoll frän urtima ting och från syneförrättningar.
Dessutom har intagits ett par protokoll från landsting i Karlstad 1656
och 1664, av vilka det senare behandlar det brott som ledde till den av Gyllenius omnämnda avrättningen på Stavikeön, om vilken
häradsdomboken ej har några som helst uppgifter.
Av utrymmesskäl har det varit nödvändigt att hålla texten
så kort som möjligt, men i varje ärende har minst redogjorts
för dess art och ämne och för parternas namn, däremot ej
alltid för partframställningar eller domslut. I genealogiskt avseende
har utdraget gjorts fylligare. För att bespara släktforskarna det
mödosamma arbetet med genomgång av domböckerna har allt av
värde för bedömning av släktsammanhang och den därmed
sammanhängande jordklyvningen tagits med. Alla person- och hemmansnamn
har redovisats, beträffande tjänste- eller förtroendemän
dock i regel endast när de framträtt i enskilda ärenden. Vid
jordöverlåtelse har uppgift om köpesumman återgivits
men ej om den mindre viktiga övergåvan.
Ortnamnen har huvudsakligen återgetts efter "Ortnamnen i Värmland" av
Svenska ortnamnskommittén; personnamnen har stavats enligt nutida bruk.
Beträffande de förra bör framhållas att hemman med någon
variant av namnet Berg är svåra att särskilja och uppenbarligen
varit det redan för notarien på 1600-talet.
Ett annat problemnamn är Svenstorp, vilket fram till 1660-talet ibland
kallas Svensby eller Svensbytorp. Det är således befogat att sätta
frågetecken efter vissa av registrets uppgifter beträffande dessa
namn. Ett personnamn som kan vålla huvudbry är Björ, vilket
står för Börje eller Björn. Domboken är mycket osäker.
Samma person får än heta Börje, än Björ eller Björn.
Stavningen av finska eller norska namn har ej kollationerats utan har i regel
följt domboken.
Min strävan har varit att återge domböckernas innehåll
så korrekt som möjligt. Oklarheter litet här och var beror
mest på bristande förmåga att rätt tolka gamla uttryck
och vändningar men kan även bero på att dombokstexten inte
alltid är så klar och entydig som man kunde förvänta.
Den som söker sig till originalet för kontroll eller bättre
upplysning i något ärende bör lätt kunna hitta rätt
med hjälp av folienumreringen. Det är min förhoppning att detta
arbete trots sina fel och brister skall bli till hjälp för alla dem
som har anledning att forska i Fryksdals härads domböcker.
Göteborg i juni 1983.
Gunnar Almqvist
|