1/ Uppläses tullinspektorn Petter Flygges fullmakt för länsmannen Nils Bo-
tolfsson att uppbära gränstullen vid Östmark.

2/ Till pantkarlar utses Lars i Hensgård, Torbjörn i Humlen, Bengt i Stavik
och Bengt i Örbäck, Bengt i Askerud, Tore ib, Björn i Hån, Erik i Hälleberg,
Håkan i Grinnemo och Elof i Bråne, Jöns i Ransby och Erik i Öjenäs, Olof i
Torsby, Halvard i Oleby, Per i Vadjetorp och Per i Åsteby.

3/ Erik Andersson i Högen anmäler beträffande fastebrevet på Högen, att en
av de oxar som omnämnes hade han och hustrun skänkt dottern Ingeborg
Eriksdotter, varför hon har oxens värde att fordra i hemmanet.

4/ Margreta Andersdotter från Godegårds bergslag har instämt sin styvmoder
Marit Halvardsdotter i Skogen (S) om något arv som för femton år sedan till-
fallit henne efter brodern Anders Andersson men som fadern tagit hand om.
Marit invänder att hennes man varit fattig under såväl förra som senare giftet
och blott efterlämnat ett torp, vilket han upptagit under äktenskapet med
Marit och vid sin död lämnat henne. Käromålet ogillas.

5/ Med sina broder- och systerbarns samtycke lämnar gamla barnlösa kvinnan
Marit Månsdotter i Kårrud sin egendom, inkl. 1/6 av en halv 1/3 ib, till sin
samsyster Karin Månsdotter och hennes dotter Börit Olofsdotter för skötsel.
Eftersom Karins nuvarande man Jon Håkansson under de 20 år Marit vistats
hos dem varit snäll mot såväl hennes syster som hennes styvbarn, bör även
han få sin del av Marits jord.

6/ Måns (står Mats) Elofsson i Gettjärn bötar för "ett märkeligt oljud" i
tingsstugan.

7/ Kerstin Arvidsdotter i Gettjärn och brodern Håkan Arvidsson i Boberg
bötfälls för åverkan på varannans mark, Håkan dessutom för att han slagit
henne med ett spö.

8/ Hustrun Sigrid Olofsdotter i Öjervik och Jöns Olofsson i Svensby (VE) an-
mäler att deras man resp. broder Knut Olofsson i öjervik försvunnit, när han
i sällskap med Lars Nilsson och Erik Persson i Toneby, Bengt Andersson i
Öjervik, Nils Andersson i Rottneros och Elin Olofsdotter i Svenstorp gått med
båt från Sunne prästgård. Lars Nilsson i Toneby säger sig ha varit drucken
och minns ej om Knut varit med. Elin vet dock att Knut varit med, att han
legat och sovit men vaknat, när Lars Nilsson börjat att bråka med knekten
Nils Andersson. Vid Kolsnäslandet har hon och knekten lämnat båten och
Lars har gått sin egen väg, vart vet hon ej. Erik Persson berättar, att när Lars
kommit åter till båten vid Kolsnäslandet har han börjat tampas med Erik efter
någon dispyt. Bengt Andersson uppger, att när Lars och Erik bråkat har Knut
rest sig för att skilja dem åt men fallit över bord. För utredning av saken utser Sigrid och Jöns sex man, Hemming i Kisterud, Torbjörn i Humlen, Staffan
i Ingeby, Olof i Svensby, Nils ib och Jon i Sillegården, och svarandena Lars,
Erik och Bengt utser Måns i Rottneros, Anders ib, Bengt i Ed, Lars i Såneby,
Jon i Västansjö och Olof i Ingersbytorp.

9/ Jon Olofsson i Ljusnäs (N. Ny) och Lasse Håkansson i Björby (N. Ny) har
förlikts med majoren Mårten Höffner i Prästbol (F) om ersättning för att de
fördärvat hans häst.

10/ Nämnden har varit på syn mellan Takene (Brunskog) och Aplung jämte
Väsby, varvid parterna genom Olof Olofsson och Per Persson i Takene samt
Håkan Nilsson i Aplung kommit överens om gränsdragningen.

11/ Olof Månsson och Måns Olofsson i Berga (L) har påstått att ingen från
Berga varit med när rågången mellan Berga och Ransby år 1641 fastställts.
Det bevisas dock att Olof Månsson i Berga, Anders Olofsson i Åsegård och
Olof Olofsson, vilka då ägt Berga, varit närvarande vid beslutet. Måns Olofs-
son har visserligen varit borta men har uppdragit åt de andra att svara för ho-
nom. Olof Månsson och Måns Olofsson befinnes skyldiga till domkval men
skonas från böter.

12/ Ägarna till Berga och Ransby begär justering av en rös på Stallberget.

13/ Uppbud: 
1/4 i Svensby......................... 3 g.
Folkesgården......................... 3 g.  
1/5 i 1/2 Bråsstorp................. 3 g.
2/3 i V. Ingersby.................... 3 g.
1/4 i Gunnerud (S) ................ 3 g.